I tisdags var jag på Sade konsert och den var helt fantastisk. Hur kan man sjunga så bra och vara så vacker? Och snubben som spelade saxofon var helt sjukt bra. Favoritlåtar: 1) In another time, 2) Cherish the day, 3) Is it a crime.
Den enda låten jag sakande var "Babyfather". Konstaterande: Vad bra musik kan vara.
I kväll är det ESC final. Tänkte lista mina favoriter i år: 1) Italien, 2) Serbien, 3) Island, 4) Israel (som tyvärr inte gick vidare). Inte så många bra låtar i år. Men Italien har det bästa birdag jag hört sen Patricia Kaas. Whoho!
Visar inlägg med etikett esc. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett esc. Visa alla inlägg
lördag 14 maj 2011
söndag 13 mars 2011
Well done, Andy Frankenberger
Hej. Oscarsgalan var lite tråkig. Inte för att sjäva galan var dålig, den var bra som vanligt, men för att jag inte är ett stort fan av The King's Speech. Jag hade gärna sett Winter's Bone eller Black Swan som vinnare av bästa film. Två mycket bra filmer med kvinnliga protagonister. Winter's Bone är lätt årets filmupplevlse hittils för mig. Subtilt etc. Det var bra att Colin fick sin Oscar ett år för sent (även om jag hejade lite på Jesse E). Precis som när Penelope fick en Oscar ett år senare (när hon borde fått en för Volver) och tackade Pedro Almodovar, tackade Colin Firth Tom Ford (det kanske inte är helt ovanligt att man gör så), jag blev glad. Antar att jag är lite mer lagd åt det stilistiska hållet när det gäller film. Nåväl. Även Sorkin fick en Oscar, och det är ju bra för han är ett geni. Dock föredrar jag Charlie Wilson's War framför the Social Network. Jag kan vara ensam.
Snart är det hundra procent vår & jag gillar inte våren. Jag har vinterstudion-vm abstinens och längtar till November. Jag tröstar mig med en underbar säsong av American Idol samt the Amazing Race All-stars. När det går att jogga ute utan att halka ska jag göra det för jag måste komma i form, I'm not even joking. Annars har jag köpt fina vårskor och ännu fler böcker som jag aldrig hinner läsa.
PS. Mello 2011 strycker vi ett streck över & ser istället fram emot ESC med bl.a. Dana International.
Dagens låt: Haley Reinhart - Blue
Snart är det hundra procent vår & jag gillar inte våren. Jag har vinterstudion-vm abstinens och längtar till November. Jag tröstar mig med en underbar säsong av American Idol samt the Amazing Race All-stars. När det går att jogga ute utan att halka ska jag göra det för jag måste komma i form, I'm not even joking. Annars har jag köpt fina vårskor och ännu fler böcker som jag aldrig hinner läsa.
PS. Mello 2011 strycker vi ett streck över & ser istället fram emot ESC med bl.a. Dana International.
Dagens låt: Haley Reinhart - Blue
söndag 20 februari 2011
Life is this ultimate freeroll anyway

Tittar på mitt nya favoritprogram 10 o'clock live i väntan på TAR allstars, nytt SNL och skid-VM. I helgen har jag sett en hel del gamla avsnitt av Whose Line uk med bl.a. Tony Slattery och Paul Merton och tänkt på hur britter oftast är lite roligare än andra. De flesta avsnitten av Whose Line finns på YT. Tack internet. Jag har också sett American Idol och kan konstatera att det ser ut att bli en riktigt bra säsong. Skriver CV och ändrar och skickar. Läser Tweets & mår allmänt illa. Såg mello igår, tyckte Lena PH var bra.
Mina favoritmellolåtar genom alla tider just nu:
- Kicki D - Idag och imorgon
- Scotts - Jag tror på oss
- Björn Kjellman - Älskar du livet
- Lustans Lakejer - Allt vi en gång trodde på
- Sofia Källgren - Handen på hjärtat
fredag 28 maj 2010
Don't Go Chasing Waterfalls
Lost:
Sex år senare. Final. Om du ännu inte sett Lost finalen och inte vill veta vad som händer, sluta läs! Det sista avsnittet har nu sjunkit in tilsammans med sista säsongen. (Varför måste alla bra tv-serier ta slut?) Slutet påminde mig lite om slutet av Six Feet Under, fast utan epilogen. Bara vetskapen av att alla dör nån gång. Det jag gillade mest var att hela sista säsongen var en luring och att man blev överraskad ända in i slutet. Jag undrar när det bestämdes...(förmodligen tidigt i säsong 6). Det vi skulle tro var att två verkligheter skapades i och med Jughead och att det skulle sluta med att de mindes varandra från ön och levde lyckliga i den verkligheten (Flash Sideways) i alla sina dagar. Som att hela serien aldrig hade hänt, ingen hade dött utan bara det fina minnena bestod. Det hade ju varit en tråk-dålig utveckling så jag blev glad över att det inte var fallet utan att Flash Sideways inte alls var en verklighet utan mer ett symboliskt limbo där alla från Lost-ön träffades igen för att gå vidare till dödsriket. Så whatever happened, happened. Desmond hade fel, Faraday hade fel. Många dog, men inte i onödan. Fast ganska många överlevde ju ändå, Hurley, Ben, Rose, Bernard, Vincent och Desmond på ön. Kate, Sawyer, Claire, Richard, Miles, Frank (förmodligen) och Aaron, Ji Yeon och Walt.
En annan grej jag gillade var att Hurley blev ny ö-ledare med Ben som hjälp och inte Jack som man först trodde.
Tender Moments of Lost
Nog om Lost. I ESC hejar jag på PORTUGAL. Det enda bidraget som är helt underbart bra i årets jämnbra men intetsägande finalfält. Några andra jag gillar är Kroatien (som borde gått till final), Ukraina, Israel och Grekland. Jag blev inte förvånad när Anna inte gick vidare även om hon verkligen förtjänade det.
Nu är jag trött, orkar inte blogga mer. I nästa inlägg: filmfestivalen i Cannes, veckans filmtips och receptet på Kolasnittar som jag lovat. Until then: NAMASTE.
Sex år senare. Final. Om du ännu inte sett Lost finalen och inte vill veta vad som händer, sluta läs! Det sista avsnittet har nu sjunkit in tilsammans med sista säsongen. (Varför måste alla bra tv-serier ta slut?) Slutet påminde mig lite om slutet av Six Feet Under, fast utan epilogen. Bara vetskapen av att alla dör nån gång. Det jag gillade mest var att hela sista säsongen var en luring och att man blev överraskad ända in i slutet. Jag undrar när det bestämdes...(förmodligen tidigt i säsong 6). Det vi skulle tro var att två verkligheter skapades i och med Jughead och att det skulle sluta med att de mindes varandra från ön och levde lyckliga i den verkligheten (Flash Sideways) i alla sina dagar. Som att hela serien aldrig hade hänt, ingen hade dött utan bara det fina minnena bestod. Det hade ju varit en tråk-dålig utveckling så jag blev glad över att det inte var fallet utan att Flash Sideways inte alls var en verklighet utan mer ett symboliskt limbo där alla från Lost-ön träffades igen för att gå vidare till dödsriket. Så whatever happened, happened. Desmond hade fel, Faraday hade fel. Många dog, men inte i onödan. Fast ganska många överlevde ju ändå, Hurley, Ben, Rose, Bernard, Vincent och Desmond på ön. Kate, Sawyer, Claire, Richard, Miles, Frank (förmodligen) och Aaron, Ji Yeon och Walt.
En annan grej jag gillade var att Hurley blev ny ö-ledare med Ben som hjälp och inte Jack som man först trodde.
Tender Moments of Lost
Nog om Lost. I ESC hejar jag på PORTUGAL. Det enda bidraget som är helt underbart bra i årets jämnbra men intetsägande finalfält. Några andra jag gillar är Kroatien (som borde gått till final), Ukraina, Israel och Grekland. Jag blev inte förvånad när Anna inte gick vidare även om hon verkligen förtjänade det.
Nu är jag trött, orkar inte blogga mer. I nästa inlägg: filmfestivalen i Cannes, veckans filmtips och receptet på Kolasnittar som jag lovat. Until then: NAMASTE.
onsdag 17 mars 2010
Om Mello
Jag har alltid älskat Melodifestivalen, för att det är så trevligt och fest-igt. I år har jag inte hyperventilerat som vanligt, men ändå följt hela spektaklet. Bästa låten för min del var "Underbart" med Kalle Moreus & Orsa Spelmän. Några andra jag tyckte om var Jenny Silver och Anders Ekborg. I finalen hejade jag på Darin. Han är ju en av de bästa artisterna vi har i Sverige. Jag gillade även Salems lyckopiller till låt som hade varit cool att skicka ut i Europa. Här är mina finalpoäng:
12p. Darin
10p. Salem
8p. Peter J (sjöng bäst i världen)
6p. Andreas J
4p. Timotej
3p. Anna B
2p. Ola
1p. Pernilla
0p. Jessica
0p. Eric S-aa
Jag ser fram emot ESC, även om Sverige förmodligen kommer att floppa - jag bryr mig inte. Jag bryr mig bara om balkan-ballader och fransk jazzpop. Tan Pis!
12p. Darin
10p. Salem
8p. Peter J (sjöng bäst i världen)
6p. Andreas J
4p. Timotej
3p. Anna B
2p. Ola
1p. Pernilla
0p. Jessica
0p. Eric S-aa
Jag ser fram emot ESC, även om Sverige förmodligen kommer att floppa - jag bryr mig inte. Jag bryr mig bara om balkan-ballader och fransk jazzpop. Tan Pis!
tisdag 19 maj 2009
Och om det måste göras
Mina favorit ESC-bidrag i år var:
1. France
2. Bosnia&Hercegovina
3. Israel
Jordgubbschampange och rabarberpaj. Det var kul. Jag vann gissningstävlingen också.
I dag är jag sjuk. Typ. Svullen i halsen, dålig i magen och allmänt svag. Hemma igen. I morgon ska jag passande nog hålla i en användarundervisning för seniorer på Uppsala stadsbibliotek. Nåväl, det blir nog jättebra. Jag ska gå och lägga mig tidigt. (Jag hade en mardröm i natt i vilken jag hade tre olika skruvar och spikar i höger ben. Det gjorde jätteont att dra ut dem, det sved.)
kram & godnatt
1. France
2. Bosnia&Hercegovina
3. Israel
Jordgubbschampange och rabarberpaj. Det var kul. Jag vann gissningstävlingen också.
I dag är jag sjuk. Typ. Svullen i halsen, dålig i magen och allmänt svag. Hemma igen. I morgon ska jag passande nog hålla i en användarundervisning för seniorer på Uppsala stadsbibliotek. Nåväl, det blir nog jättebra. Jag ska gå och lägga mig tidigt. (Jag hade en mardröm i natt i vilken jag hade tre olika skruvar och spikar i höger ben. Det gjorde jätteont att dra ut dem, det sved.)
kram & godnatt
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)