I don't like cricket

Jag måste sluta klaga på att jag inte läser tillräckligt mycket litteratur. Mitt minsta problem.

Om jag skaffar en hund ska han heta Chet. Om det är en hona, Päivi.

Har jag missförstått det där med hen eller? det är väl inget begrepp för queer-personer utan ska väl användas när könet på personen är irellevant eller möjligtvis okänt, istället för vederbörande eller typ "den personen". Jag gillar vederbörande, kan vi inte återinföra det. Jag har försökt återinföra vederkvicka, det går bra (jag använder det ofta) men jag har en alldeles för liten personkrets. Semantik är roligt och intressant, men svårt att fördjupa sig i utan att drunkna i existentiell ångest.

Vad jag egentligen skulle blogga om var mina tre favoritböcker. 1. The Bell Jar, 2. Specal Topics in Calamity Physics, 3. The Secret History. Men det får bli nästa gång.

Dagens låt: Chet Baker - But Not For Me

Yesterday was my birthday

Jag såg den demokratiska konventen härom veckan. Först läste Gabby Giffords the Pledge of Allegiance och alla grät på twitter. Sen kom James Taylor och körde några låtar. Verkligheten är som ett avsnitt av The West Wing - fast bara i USA. I Sverige är verkligheten mer som ett avsnitt av Starke man.

Jag önskar att jag hade växt upp för 50 år sen, då hade min eskapism blivit litteratur och jag hade varit intellektuell. Men å andra sidan så hade jag missat James Taylors Carolina in my mind på den demokratiska konventen. Jane Austen finns ju alltid där. Idag får man helt enkelt lära sig att prioritera.